”Person genom isen – räddades”, ”Man räddades ur ån”, ”Räddade kvinna från att drunkna”.
Det är bara några rubriker från tusentals artiklar som sedan 1950-talet prytt svenska löpsedlar.
Även om det inte står i ord har de här rubrikerna en gemensam nämnare.
Livbojen.

Annons

Detta innehåll är framtaget av vår partner. Det är inte skrivet av och behöver inte nödvändigtvis reflektera Aftonbladet-redaktionens åsikter.

Läs mer på Trygg-Hansa

ör att förstå vad livbojen är i dag måste man blicka bakåt. Närmare bestämt till 1950-talet, när simkunnigheten i Sverige var väldigt låg.
Svenska Lif-Balder, en av föregångarna till Trygg-Hansa, startade 1954 en sponsringsverksamhet där livbojar skänktes för att placeras ut längs de svenska kuststräckorna och andra badplatser. Arbetet skedde i samarbete med Svenska Livräddningssällskapet, SLS.

Det var starten till vad som i dag innebär 80 000 utplacerade livbojar över hela Sverige. Fram till i dag har nästan 200 000 livbojar donerats.
Livbojarna bara är där och väntar på att en dag rädda ett liv.

– Livbojen är en självklar syn längs våra svenska vatten, nästan en del av landskapet. Den är ett livräddningsredskap som finns till för att öka tryggheten och säkerheten för alla som vistas vid badplatser, bryggor och hamnar och varje år räddar de cirka 14 liv, säger Ewa Rönndahl på Trygg-Hansas varumärkesavdelning.

En undersökning gjord av Trygg-Hansa och Svenska Livräddningssällskapet visar att hälften av svenska föräldrar tror att barn plaskar eller ropar på hjälp om de håller på att drunkna.
Men i själva verket drunknar barn tyst. Och snabbt.

Enligt Svenska Livräddningssällskapet dog tio barn i drunkningsolyckor under 2016.
– En livsviktig fråga som vi pratar om varje år inför badsäsongen är vikten av att aldrig släppa uppsikten över barnen när de badar. Barn drunknar tyst och det går väldigt fort, därför ska små barn alltid vara på gripavstånd från en vuxen innan de lärt sig att simma, säger Alexandra Gahnström, Barnens försäkringsexpert på Trygg-Hansa.

Förhoppningen är att över 33 000 barn deltar i Svenska Livräddningssällskapets sommarsimskolor, som finns på cirka 350 platser runt om i landet.
– Vi har en gemensam vision med Svenska Livräddningssällskapet att inget barn ska drunkna. Därför stöttar vi sommarsimskolor och jobbar aktivt med att informera föräldrar om vattensäkerhet för barn, säger Alexandra Gahnström.

plöjde fartyget Pasefiko genom Stilla Havets vatten, strax utanför Sydamerikas kust.
Ombord fanns en 15-årig svensk pojke vid namn Evert.
Plötsligt brast en tamp på fartyget. Evert föll överbord och hamnade i Stilla Havets händer.

Kamraternas försök att kasta en livboj till honom misslyckades – bojen var fastsurrad i fartyget och nådde inte fram.
Men efter att ha trampat vatten i över en timme med hajar cirkulerandes runt sig blev 15-åringen till slut räddad, mot alla odds. Besättningen lyckades sjösätta en livbåt och nå Evert med en livboj.

Så småningom kom han hem till Sverige igen.
Där kunde egentligen historien tagit slut.
Då visste ingen att livbojar och livräddning skulle komma att spela en avgörande roll i Everts framtida familj.

Bröderna Niclas och Christian Forsström skrattar när de berättar hur de som ungdomar fick vara med i tillverkningen av livbojar för att tjäna lite pengar vid sidan av skolan.

1967 startade deras pappa Leif – Everts son – företaget Fristad Plast i Fristad strax utanför Borås. Nio år senare kom både företaget och familjens Forsströms liv att förändras när företaget tog över produktionen av Trygg-Hansas livboj.

– Jag minns när pappa kom hem en dag och sa att ”vi ska göra livbojar”. Under en lång period jobbade han till tio varje kväll och utvecklade en ny metod för att optimera produktionen av livbojarna. Han såg det som ett stort och ansvarsfullt arbete, säger Niclas Forsström.

Brodern Christian fyller i.
– Sedan dess har vi producerat livbojarna. Vissa av dem som jobbar här på företaget har tillverkat livbojar i 20-30 år. Produktionen är i dag väldigt lik hur den såg ut på 1970-talet även om material och andra detaljer har uppdaterats under åren, säger han.

Niclas och Christian skrattar när de berättar om människors reaktioner när de berättar att de tillverkar livbojar.
– Ingen kan föreställa sig en livbojsfabrik, säger Christian.
Livbojarna tillverkas till stor del för hand än i dag, det är inte ”bara att trycka på en knapp”, för att citera bröderna Forsström.

Enligt siffror från Trygg-Hansa räddar livbojarna i genomsnitt 14 liv varje år.
Då finns det med stor sannolikhet även ett mörkertal som inte är inräknat.
Sedan den första livbojen delades ut på 1950-talet har cirka 145 000 personer använt en livboj för att rädda någon ur vattnet.

– Det är ett stort ansvar samtidigt som man känner en väldig stolthet över att producera en sådan här produkt. Det är mer än en produkt. Bojarna räddar i snitt fler än en person i månaden, det är inget man skojar bort, säger Christian.

***

örra året drunknade 115 personer i Sverige. Av dessa var 99 män, 16 kvinnor och 10 barn. Alkohol är ofta inblandat i dessa olyckor, hälften av alla vuxna som drunknar har druckit alkohol.

På tolv platser i landet där det både festas och badas på sommaren får Trygg-Hansas livbojar därför sällskap av en ”alkoboj”, en specialbyggd låda som innehåller en alkomätare.
Genom att ladda ner en app, koppla alkomätaren till mobilen och blåsa, får du upp resultatet direkt i din telefon. På så sätt vet du om du är badklar eller inte.

Annons

Detta innehåll är framtaget av vår partner. Det är inte skrivet av och behöver inte nödvändigtvis reflektera Aftonbladet-redaktionens åsikter.

Läs mer på Trygg-Hansa